Först vill jag tacka för alla fina ord och omdömen som ni läsare delar om Hela mitt hjärta i olika sammanhang. Visst hade jag trott att historien om Livia och hennes barn skulle beröra, men att den skulle riva upp så mycket känslor hade jag kanske inte trott.
”Jag är liksom knockad av känslor.”
”En drabbande bok som jag kommer ha med mig länge.”
”Vi är bara i januari men detta kan vara årets bok för mig.”
Och så alla dessa underbara samtal om temat och rädslan för att förlora kontakten med sina vuxna barn. Hur gör man om det värsta skulle inträffa? Kan man hantera skammen och det tabu som det innebär?
Två psykologer som ofta svarar på dessa frågor är Liria Ortiz och Jenny Jägfeldt och båda har ett viktigt ord att skicka med: Lyssna.
Ortiz beskriver det som självklart smärtsamt men kanske också som en sist utväg när ett barn bryter kontakten. Anledningen kan vara djupt grundad eftersom den ofta får stora konsekvenser. Det kan grunda sig i att man känner sig kränkt, inte lyssnad på. Tystnad. Irritation. Bråk. Olika viljor som krockar. Missförstånd som vuxit sig stora. Besvikelser.
Men inget är statiskt, det går att förändra. Att lyssna är en väg framåt.
Ortiz ger också rådet att fundera på vad som är viktigt ”att ha rätt eller att ha en relation.” Ordet förlåt kan göra stor skillnad.
Liria Ortiz är också medförfattare till boken ”När vuxna barn gör slut.”