Alla har en historia inom sig, men att levandegöra den är hårt arbete. Det tar tid att skriva en bok. Det krävs engagemang och tålamod. Självkänslan far upp och ner. Vissa dagar har jag varit nöjd med vad jag skrivit, andra dagar ha jag tvivlat på om det någonsin ska bli en bok. Med åren har jag lärt mig att detta är en del av processen. Man blir till slut blind för sin egen text och det är omöjligt att avgöra om en meningsbyggnad bör ändras eller om ett kapitel ska strykas.
Det börjar bli dags att sätta punkt. Vilket för mig har blivit en sorgeprocess. Jag har ju blivit kompis med mina karaktärer och vill inte skiljas från dem. Jag är rädd att läsarna inte ska gilla dem lika mycket som jag gör.
Någonstans där måste jag bestämma mig.
Det är dags att släppa taget, att överlämna berättelsen. Klappa mig själv på axeln. Jag har ett råmanus. En idé har fått form och liv. Jag har något att visa upp för omvärlden. Jag har gjort vad var tredje svensk drömmer om – skrivit en bok.
Grattis!
HUR långt har du kommit på din berättelse? Sätt en deadline, avsätt tid och skriv. Berätta gärna om dina planer.