Författarbrev – november 2023
I dagarna släpps Hela mitt hjärta som POCKET. Omslaget har piffats med blurbar (se bild) från bland annat Expressen och Aftonbladet och eftersom boken av många lyfts som en perfekt bok att diskutera i en bokcirkel så bjuder vi nya läsare på en sida med frågor till densamma i slutet av boken.
För det finns garanterat mycket att prata om när man slagit ihop Hela mitt hjärta. Det är en berättelse som är svår att glömma, den river upp känslor och berör. Exempel på frågor att prata om kan vara; Vad får vuxna barn att ta avstånd från sina föräldrar? Hur skulle du reagera om dina barn sade upp kontakten?
Jag älskar pocket. En pocketbok är lätt att stoppa väskan. En bra present. Priset är överkomligt. Lättare att hålla om man som jag vill läsa en stund innan man ska sova. (Det gör ont att tappa en inbunden bok på näsan.) Men det ryktas att pocketformatet väljs allt mer sällan. Är det sant?
Jag kollade lite försäljningsstatistik. Förra året såldes 24 miljoner tryckta böcker i Sverige. Böcker för 3,4 miljarder kronor. (Lägg till stramade böcker så är summan upp i 5 miljarder.) Det var det näst bästa året sedan bokbranschen började mäta försäljning. Av det totala värdet stod pocket för 11%, i antal 24%. Och ja, antalet sålda pocket har minskat, till fördel för ljudböckerna. Från 6,6 miljoner 2019 till 5,6 miljoner 2022. Minskningen förra året var dock lägre än för inbundna böcker (Källa: Svenska Förläggareföreningen.)
Men ändå – FEM KOMMA SEX MILJONER – är ett ansenligt antal böcker. Ryktet om pocketens död är klart överdriven. Jag har i alla fall svårt att tänka mig ett läsliv utan pocket. Nu har dessutom HELA MITT HJÄRTA tagit plats i handelns pockethyllor och jag hoppas att många nya läsare ska hitta den.
ETT KREATIVT EXPERIMENT
Det var många som kommenterade det kreativa experiment jag berttade om på Instagram för någon vecka sedan. Jag gav mig själv LÄSFÖRBUD. Inspirerad av författaren Julia Cameron bestämde jag mig för att testa tre dagar (Julia rekommenderar en vecka) med minimal extern stimuli. Inga böcker, inga tidningar och inget skrollande på sociala medier. Syftet var att ge hjärnan utrymme att tänka sina egna tankar och förhoppningsvis också förstärka lusten att skapa utifrån dem. Jag ville se vad som händer när tanken vänds inåt, mot egna tankar och känslor.
Reaktionerna på Instagram/Facebookinlägget var många. Några berättade att de hade testat, andra blev sugna att prova. Och så fanns det naturligtvis skeptiker.
Så hur gick det?
Jag inser att det är svårt att bepansra sig och helt undvika påverkan utifrån. Men jag försökte. Jag läste inte morgontidningen. Rubrikerna fick jag återberättade. Jag gick långpromenader utan att lyssna på ljudbok. Strök en enorm tvätthög enbart i sällskap av egna tankar. Har rensat garderoben. Kastat långa blickar på boken på sängbordet men låtit den ligga orörd. Tänkt. Antecknat. Tänkt lite till. Kommit på några bra vändningar i en historia. Jag har tränat utan ljud i öronen. Dagarna har fyllts med allt det där man måste göra om man inte är en eremit. Svara på mejl. Besöka sjukgymnasten. Handla mat. Och en inställd middag med en vän blev tillfälle att gå på bio (Sorry!)
Fick skapandet mer plats?
Både ja och nej. Att det är alldeles för enkelt att ge sig hän i konsumtion av sociala medier och tv det visste jag redan tidigare, men det blev otäckt tydligt de här dagarna. Hur vanemässigt sträcker jag mig inte efter mobilen alldeles för ofta. Fastnar i tv-soffan utan att tycka att programmet är speciellt bra. I mitt eget sällskap upptäckte jag nyanser av tillvaron som jag hade glömt bort och jag använde mina sinnen mer intensivt, vilket gjorde att jag uppskattade en del självklarheter. Såg OCH hörde höstlöven falla. Fågellivet. Tystnad är underskattat. Jag fick arbetsro och ovanligt mycket gjort. Jag kände mig inte ovanligt kreativ, men mer effektiv. Det senare kanske kan bidra till det första? Så tänker jag. Och sist men inte minst, i tomrummet tillät jag nya tankar och när jag formulerade dem blev den en röst. Min alldeles egna röst.
Vad lärde jag mig?
– Det självklara i att minska tiden på social medier, men att det kräver disciplin och beslutsamhet.
– Hur mycket man får gjort om man fokuserar på rätt saker.
– Att sinnena utnyttjas bättre om de får ta plats och inte distraheras.
– Att man kan ha trevligt i sitt eget sällskap.